Brevet till himlen.

Till min fina dotter, Saga-Li: 

"Lilla gumman, vad jag önskar att ditt hjärta fortfarande slog. Varje morgon när jag vaknar är du den första som jag tänker på. Varje morgon, och så kommer det alltid förbli. 

Jag sitter ibland på bänken på kyrkogården och gråter. Är du med mig då? Ser du hur mycket jag älskar dig? Ser du hur stort hålet i mitt hjärta är?

Hur har du det i himlen? Har du massa vänner och äter majskrokar med gammelmormor? Åker du rutchkana och landar på din lilla blöj-rumpa på de mjuka molnen? Visst är det väl någon som stoppar om dig om natten? Du vet väl hur mycket jag önskar att jag fick stoppa om dig och pussa din panna ännu en gång? 

Hur jag har det på jorden? Joo..vardagen rullar, jag skrattar rätt ofta nu för tiden. Jag försöker, oftast går det ganska bra, men du finns inte mindre i mina tankar för det. Jag har fortfarande inte vågat åka till Vårvik ännu, som jag lovade, minnena smärtar för mycket. På din årsdag vill jag dit, det är mitt mål. Är du med mig då eller har du fullt upp med tårtkalas i himlen? En liten stund kan du väl smita ifrån ballonger och paket? Jag tror jag behöver dig då. Bara en liten stund. Du kan stå bredvid mig när jag sitter på Klippan och kastar rosor i vattnet? 

Hur mår storebror? Han tar väl hand om dig? Retas lite kärvänligt som ett syskon ska? Om några år kanske ni kan gunga tillsammans, åka på nöjesfält och plocka tussilago. Glad att ni har varandra där uppe.

Puss, mamma! "