Godmorgon, vecka 19!

Vecka 19...hur kan en graviditet gå så himla fort? Jag hinner inte med!
Jag vaknade imorse med en känsla av att den värsta tröttheten är som bortblåst, jag kände mig pigg och väldigt glad! Hoppa det här är mer än en känsla bara just nu, hoppas det håller i sig ett tag för det vore ju helt underbart att få känna lite energi! :)

Kliver in i vecka 18 och tankar om Ultraljud

Idag går jag in i vecka 18, snart har verkligen halva tiden gått. Snart är det dags för Ultraljud och det känns superläskigt. Det känns som sanningens ögonblick, tänk om dom hittar en död bebis i min mage? Eller tänk om dom hittar två, tre..? En bebis utan armar? Jag vill verkligen ha det där ultraljudet överstökat nu så jag kan börja min förberedning på att bli mamma, eller bli tvillingmamma, mamma till ett handikappat barn eller inte mamma alls.

Magbild vecka 16

Jag blir förvånad att magen ens växer så mycket så som jag kräkts. Men tydligen har den gjort det för nu känns alla byxor trånga, vårjackan likaså.
Känner som "sprattel" i magen, men det är vel omöjligt att veta om det är fosterrörelser eller tarmrörelser.

Längtar så till att känna rörelser, eller att få se bebisen på ultraljudet....jag tror allt känns enklare då. Nu är det bara ett ständigt klag på ryggsmärtor, kräkningar och obotlig trötthet..men får jag bara känna att det verkligen är på riktigt så kan jag gärna kräkas hela dagarna om så är.

Idag går jag in i vecka 16

Det går så fort att jag inte förstår, tycktes att det kändes som alldeles nyss som jag plussade på graviditetstestet. Men det var faktiskt längesedan och jag tror att strax är det dags att öppna denna blogg för allmänheten!

Går in i vecka 15 (14+0)

Varje morgon har jag samtidigt som jag legat med huvudet i toaletten önskat att få slippa kräkas varje dag. Jag har tyckt det vart jättejobbigt att kräkas, speciellt på jobbet.
Idag...är klockan 10 och jag har inte kräkts. Nu har jag panik över att det kanske inte är som det ska och skulle göra vad som helst för en "bekräftande" kräkstund.
Man blir allt bra koko i huvudet som gravid.

Tillägg 20 min senare:
Jodå...nog kom dom allt kräkorna. Strax efter att jag skrivit färdigt blogginlägget, såklart!

En två veckor gammal mag-bild och en liten nuläges-update!

Jag har vart väldigt dålig med att knäppa mag-bilder. Den här är den enda jag har knäppt och den är från vecka 12, alltså för två veckor sedan. Måste skärpa mig, för det kan nog vara roligt att se sedan hur den växt.

Annars så har det vart ett par kämpiga dagar, har haft så ont i mitt bäcken och jag har fått sprungit ifrån på jobbet flera gånger för att kräkas. Igår kräktes jag upp 3 försök till frukostar och det känns kämpigt att gå omkring yr efteråt. Jag känner mig så matt och slut.

Nu är det dags för mig att släcka ner datorn och sova känner jag. Men vi hörs snart igen!

Vecka 13 (12+1) Inskrivning

Snart dags att bege och till MVC, jag har förberett mig med Emla plåster, och är livrädd för nålar. Hur ska jag nånsin kunna föda barn?

 Tillägg senare under dagen: Det gick bra på inskrivningen, jag svimmade inte men var hemskt nära. Blodtrycket fick jag ta om flera gånger, eftersom det visade så lågt (förmodligen eftersom jag nästan svimmade) att det var inte alls okej. Första gången jag var där så vägde jag 57kg, och idag vägde jag 61kg så nog har jag gått upp litegrann ;)

H ar fått tid för UL nu också, 18 Juli är det dags, passade på att ta en tid när jag har semester, vet inte om jag skulle klara av att gå när jag jobbar. Så läskigt mycket känslor och oro när det är dags kan jag tänka.

Vecka 13, cravings

Från att komma från en som aldrig tidigare ätit frukt, så lär jag säga att jag är ganska förvånad över att ha börjat hamstra ett eget frukt/bär förråd härhemma. Först (och fortfarande) var det bananer, bananer i mängder och dom ska vara gröna! Sen kom jordgubbarna in i bilden. Just nu blir jag som alldeles lycklig bara jag går på ICAs frukt och grönt-avdelning!
Lär väl påstå att denna last gör mig ingenting för den må ju vara nyttig :)

Imorgon ska jag till MVC igen, inskrivning, läskiga blodprover (yes jag har förberett med att köpa hem två stycken emla-plåster), och det ska bli hemskt intressant att väga mig igen med tanke på hur mina matvanor blivit ....ehm...större ;)

Vecka 12 - magsjukan från helvetet och oron därtill.

Trodde det var en "vanlig" gravidspya som kom i fredags när jag var på köpcentret och handlade innan jag skulle på bio. Men icke. Sen följde tre dagar av intensivt kräkande med 5-10 minuters mellanrum. Jag har inte fått behålla en endaste droppe vatten jag druckit, uttorkad och yr. Vätskeersättningen har jag plågat i mig för bebis skull, men bara jag fuktat läppen så kommer det ut igen.
Så nu är oron större för Bebis än någonsin. Tänk om det hänt något, då vet jag inte vad jag gör :(

Statistik V10 (9+2)

23,2% av graviditeten har passerat.
Jag är i kalendermånad: 3
Trimester: 1
Dagar som passerat: 65
Dagar kvar till BF: 215

Jag Känner mig fortfarande väldigt yr och svimmfärdig vissa stunder på dagen, men tillfällena då jag känner så har blivit färre.
Känner mig också fortfarande väldigt trött, jag gör ingenting efter jobbet, jag bara sover och sover. Ryggen börjar krångla, dock inte så konstigt då jag har lidit av ryggproblem i 6 år.

Känslomässigt händer det saker inombords varje dag hos mig. För varje dag som går blir jag lyckligare men konsekvensen av det är att jag såklart även blir oroligare. Kan jag bara få ett livstecken från Kiwi så är jag nöjd sen.

(Vecka 10) Jag kunde inte motstå..första inköpet.

Har vart så bestämd att inga inköp ska ske förrän jag ser ett livstecken från Kiwi där i magen. Inte ens minsta lilla strumpa. Men när jag var till Stockholm i helgen hade Åhléns kvar barbapappa-väskan jag sneglat på så länge innan jag ens blev gravid...jag har sneglat på den så mycket att det inte gick att lämna affären utan att köpa den. För när det blir aktuellt kommer den där väskan slutat sålts för länge sedan.

Så nu ligger den inpackad långt långt in i min gaderob. Blir det något tok att jag av nån anledning aldrig får träffa min lilla Kiwi så har jag många bekanta med barn som nog tar emot den.

Vecka 9 (8+5)

Ännu en morgon där jag legat på köksgolvet alldeles svimmfärdig. Måste komma på något sätt att undvika det här, men det är svårt. Kanske får jag äta något mitt i natten också, för att inte vara så hungrig sen när jag vaknar. Jag är ju ändå uppe ett par gånger per natt när jag springer på toa.

Kan inte fatta att jag är i tredje månaden nu..ofattbart och sjukt. Oron blir allt större ju längre jag går. Jag håller inte på att mentalt förbereda mig på att bli mamma, utan jag förbereder mig mentalt på att vid första gången jag förväntar mig att höra hjärtslag istället upptäcker att inget hjärta slår. Jag måste skärpa mig, men känslorna åker verkligen berg och dalbana.

Hoppas så att jag i december får träffa dig i verkligheten Kiwi

Järn-frukost (och en dålig morgon)

Hoppas det inte är på väg att bli till en vana, men ett par gånger har jag haft så fruktansvärt svårt att komma upp ur sängen. Jag är så himla hungrig och illamående, men när det känns som att jag kommer svimma så fort jag kliver upp ur sängen så låter jag bli att kliva upp.
Imorse tog det nästan en timma, först låg jag och knaprade på mina skorpor ett tag (och svor naturligtvis över alla smulor i sängen), sen kröp jag in i köket och hämtade lite yogurt som jag åt på golvet. Därefter några dextrosol och min morgon kunde börja!

Dock så vart det inte bättre för det. Jag kände mig så äcklig och ful! Mitt hår är alldeles bångstyrigt, jag har fått hemsk hy som ser ut som ett slagfält, och varenda klädesplagg jag provade döljde inte min svullna mage. Jag får nöja mig med ett säckigt linne som inte alls är fint. Jag vaknade på fel sida idag igen med andra ord och humörsvängningarna gör sig påminnd allt oftare.

Plötsligt slog det mig...vad gnäller jag för? Det är ju så mycket värt det, jag älskar ju redan Kiwi i magen. Vad gör det om jag ser ut som sju svåra år?


Jag ler och går ut i köket för att äta frukost nummer 2, leverpastejsfrukosten.

Vecka 9 (8+1)

STATISTIK
20,4 % av graviditeten har passerat
57 dagar har gått
223 dagar kvar till BF
Vecka: 9
Kalendermånad: 2
Trimester: 1

Det börjar kännas mer och mer att det händer saker i kroppen. Illamåendet stör mig inte så mycket, visst är det väldigt otrevligt att må illa, men det går över om jag trycker i mig några skorpor eller mariekex. Det som är jobbigast tycker jag ändå är min yrsel. Plötsligt kan jag bara känna mig helt svimmfärdig och då känner jag mig bara så handikappad och ensam. Igår låg jag hela dagen. Tvingade mig själv upp för att äta frukost som jag satt på köksgolvet och åt, för då skulle inte fallet bli lika långt om jag svimmade. Knäppt hur jag resonerar. Efter frukosten kröp jag tillbaks till sängen och förblev liggandes där hela dagen.

Trots att jag äter järntabletter så tror jag att jag har järnbrist ändå, det känns så.

Dom två strecken

Jag har vetat om det i ett par veckor, och det är inte offentligt ännu. Denna blogg är i skrivande stund blockerad för läsare och bara jag har tillgång till den.

Men jag väntar en bebis. Kiwi kallar jag det lilla livet i min mage, och jag är nu i vecka 9.