Jag tänker mycket på hur gärna jag hade velat dela denna stora händelse i mitt liv med henne, hur gärna jag hade velat berätta att hon skulle bli "gammelmormor", hur gärna jag hade velat höra hennes tankar om mig som mamma.
Sista gången jag träffade mormor så matade jag henne med ostkaka och sylt ur en djuptallrik. Denna djuptallrik har jag tagit hem (hela den servicen) när vi gick igenom hennes dödsbo. Servicen har stått gömd längst bak i vårt köksskåp sedan dess, jag har liksom inte vågat äta ur dem av någon känslomässig anledning.
Imorse åkte det fram, alltihopa, och jag har ätit frukost med mormors porslin. Aldrig har en frukost smakat så gott!
Saknar dig mormor! <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar